Kärleksgåva

Min mans kusin M och hans fru fick en dotter i förrgår. Vi hälsade på de nyblivna föräldrarna och deras baby på sjukhuset igår. Lyckan och kärleken var nästan påtaglig i rummet. M, som har ett vad man brukar kalla skarpskuret ansikte, såg ut som om han hade mött änglar. Hans tuffa ansikte, med de lite hårda dragen, var så mjukt och milt att jag aldrig sett något liknande tidigare hos en man. Det var mycket gripande och fint att se. Plötsligt insåg jag igen en gång vilket under ett litet barn är, vilken kärleksgåva det är. Jag hade själv svårt att hålla igen tårarna, faktiskt inte på grund av vår egen ouppfyllda längtan den här gången, utan för den nästan heliga stämmningen, den berördhet som fanns där mellan de tre i den lilla familjen.