Sommarshopping

Idag har jag köpt mina första sommarplagg för i år. Två fina klänningar som svänger runt benen så där somrigt och lätt. När våren börjar gry brukar det vara så oemotståndligt lockande att köpa nya sommarkläder, men i år har jag avvaktat och väntat... Hoppats innerligt på att få köpa kläder där en växande mage skulle få rum istället.
Shoppingen i dag var kanske ett försök till lite simpel tröst. Samtidigt finns det en djup resignation bakom. Det känns som om vi är längre från en graviditet och ett barn än någonsin. Tänk om det ALDRIG lyckas för oss. Jag, som trodde att jag skulle kunna acceptera tanken på barnlöshet med ganska samlat lugn, inser att vårt första IVF-försök bara triggade igång längtan igen. Det gav hopp om att det kanske skulle kunna lyckas i alla fall och kanske var vi närmast hittills, det lär vi väl aldrig få veta. Vi har ännu två embryon i frysen. Kanske kommer något av dem, eller båda, att bli ett barn. Det svåra nu är att känna sig så hjälplös. Finns det INGET jag kan göra för att fixa det här???

Min man är arbetslös för första gången i sitt arbetsamma liv idag. Igår kom beskedet. Min intelligenta, högutbildade, smarta man, ingen trodde honom när han tidigare sade att han tror att det kommer att gå så här med hans jobb. Men kanske det kan föra in ett nytt lugn i vårt liv? Åtminstone för en tid, innan det blir nödvändigt att hitta ett nytt jobb. Kanske ett eventuellt nytt lugn skulle kunna hjälpa oss i vår barnlängtan? Kanske vi skulle älska mera.