Översvämmning i hjärtat

Nybliven mamma,
osäkerhet.
Nybliven mamma,
glädjen som överträffar förväntningarna.
Nybliven mamma,
mjukare än mjukt i hjärtat.
Nybliven mamma,
världen är så stor.
Nybliven mamma,
kom, mitt lilla barn,
vila hos mig.

20+1

Idag var det dags för rådgivningsbesök igen. Jag har faktiskt börjat se fram emot dessa besök, det känns tryggt att någon kollar upp hur allting utvecklar sig. Kände att jag fick förståelse för mina känslomässiga reaktioner på sista tiden. Hälsovårdaren menade att det är vanligt att man i de här skedet börjar våga slappna av och då kommer olika känslor fram som kanske hölls i bakgrunden under de första månadernas eufori. I vårt fall finns det ju dessutom en del känslor från IVF-behandlingstiden på lager.

Vikten (min alltså... :)) har ökat i lagom mängd, medan hemoglobinet har sjunkit, så det blir lite järnintag här framöver. Vår lilla i magen tycks vara en riktigt dansant typ, hon bara gled hit och dit när dopplern sattes på och man hörde mera skrapljud av alla rörelser än ett litet, piggt hjärta. Fortfarande är jag tveksam till om jag känner rörelserna, de är i så fall väldigt lätta och flyktiga, men så är ju det lilla livet inte så stort ännu heller.

Jag är trött, men lugnare och mera harmonisk igen.

Vecka 6+6

Vi har fått se vårt barn för första gången. Vårt pyttelillalilla barn hade ett litet, litet hjärta som slog så snabbt och ivrigt. MÄRKVÄRDIGARE än något annat man kan tänka sig!