tisdag 2 februari 2010

Vecka 18

Det börjar bli officiellt känt på jobbet nu, och min växande mage talar ju förstås sitt tydliga språk. På något sätt känns det som en lättnad att inte längre smyga med graviditeten eller försöka dölja den. Nu känner jag snarare att jag vill stoltsera med magen och min glädje, men jag tror att orsaken till att jag dröjde så länge med att tala öppet om det var att det är en så otroligt stor sak för mig själv, denna mitt livs första graviditet, att jag behövde tid att smälta det hela, smaka på de goda nyheterna och bearbeta alla känslor från den långa processen bakom.

Jag är visst lite förälskad i magen. Det känns så speciellt att se den växa och veta att den döljer ett litet under.

2 kommentarer:

  1. Det är så härligt att läsa det du skriver och den glädje du känner över det här fantastiska tittar fram mellan orden. Jag är så innerligt glad för er skull och hoppas att du kan fortsätta njuta av din graviditet tills pyret tittar ut.
    Kramar
    Erika

    SvaraRadera
  2. Grattis i efterskott, och vad härligt att få stoltsera med en mage. Kram.

    SvaraRadera