lördag 18 september 2010

Kärlekslycka

Vi kan drunkna i varandras ögon ibland. ´Vi tittar och tittar och tar in varje nyans och skiftning i varandras ansikten. Så, plötsligt, glimtar det till i Linas blick, humor och glädje i en skön blandning, och hon brister ut i ett strålande, varmt leende.

Andra gånger gör hon den suraste min man kan föreställa sig, mungiporna neråt som på en ritad seriefigur och så spänner hon i med ett rejält skrik. Då duger det inte med ömma blickar, då ska det något mera handlingskraftigt till. Hon har ett levande ansikte med tusentals miner.

Imorse hittade vi på en ny lek. Jag lutar mig framåt över henne där hon ligger på rygg och låter mitt hår kittla henne i ansiktet medan jag trallar på en melodi. Till slut började hon le så fort jag lät håret falla framåt och skakade på det. Tyvärr har jag inte lyckats locka fram flera skratt ännu. Jag gör mitt bästa för att få höra det igen...

2 kommentarer:

  1. åh vad härligt.
    Vi längtar så efter vårt lilla pyre.

    Önskar dig en fin vecka med mycke skratt från lillan=)

    SvaraRadera
  2. Första skrattet är verkligen underbart!

    SvaraRadera