fredag 11 december 2009

Vecka 10

Jag är mitt uppe i ett under som håller på att ske och det sker så stilla och försynt därinne hela tiden, utan att jag känner det, utan min medverkan. Jag kan bara skapa de mest gynnsamma omständigheterna, men själva undret kan jag inte sätta igång eller påverka under utvecklingens gång. Efter alla turer med spray, sprutor och eviga besök på kliniken känns det som en befrielse att nu bara få ta emot det som sker, låta det hända och följa med på resan under stor spänning.

2 kommentarer:

  1. Åh så spännande och roligt det är att följa dig och ditt lilla mirakel.

    Kram!

    SvaraRadera
  2. Ja, vilken omställning det måste vara. Njut riktigt!

    SvaraRadera