Rörelser

Nu är det inget tvivel om saken längre. Jag kan känna min bebis rörelser därinne. Små, ibland lite tydligare, puffar, av någon anledning ofta på höger sida av magen. Magen, ja... Den vi fick med oss hem från Madeira var ännu större än den vi kom dit med! :) Nu är jag verkligen gravid "på riktigt", så där att jag verkligen också ser ut som det. Man kan liksom inte längre tvivla på att det är en bebismage det är frågan om och så är det ju rörelserna också... Som små, ljuva hälsningar från en liten människa, som hör ihop med oss. Just idag har det varit ganska lugnt, men igår kände jag det flera gånger så tydligt och jag tror att jag ler lite varje gång. Jag har inte varit riktigt säker tidigare på om det är rörelser jag känner och de har bara känts när jag ligger och känner efter. Nu kan jag känna dem då och då även under dagens lopp.

Madeira var vackert, men härjat av stormarna. Jag härjades av en elak matförgiftning, som tyvärr förtog en stor del av resans njutning. Jag blev förstås också så orolig för att bebisen skulle påverkas, det kan ju vara vilken giftig bakterie som helst som drabbade mig. När det var som värst kändes det som om jag aldrig skulle må bra igen, men enligt hotellets läkare borde det inte ha varit någon fara för bebisen. Matförgiftningen och därtillhörande symptom är nu ett minne blott, men hemorrojderna hänger med envist med och jag måste sluta med den underbart lindrande salvan eftersom jag fick häftiga, kliande utslag över hela kroppen av den. Någon av er läsare som har bra tips på botemedel? Hemorrojder är nämligen inget som direkt förgyller tillvaron! ;)