Att ta farväl

Det är en strålande sommarmorgon. Klockan är lite före sex. Jag tror att jag ska ha en ta-farväl-dag av magen idag. Packa bb-väskan, försöka få en ex tempore tid hos frissan, klappa magen, äta ordentligt, njuta av dagen, göra mig beredd. Det kanske inte dröjer så länge nu ändå. Vaknade 4.20 (efter ca 3 timmars sömn...) av att något "rann över" när jag vände på mig. Liten blöt fläck på lakanet, inte stor alls, vänder mig på andra sidan och försöker sova vidare, men känner snart att det rinner ganska mycket till. Stiger upp, går på toa, allt känns som vanligt, ingenting kommer forsande, så jag lägger mig igen. Andas lugnt och känner välbefinnande. Försöker somna om, men är för uppspelt. Undrar över om det är fostervatten som kommer och känner spänningen stiga. Några smått kännbara sammandragningar senare stiger jag upp, jag är alldeles för hungrig och pigg för att sova, hur klokt det än vore att försöka. Så nu sitter jag här och låter dagen börja. Vad den kommer att föra med sig får vi se. Tror inte att det blir idag ändå, men massagen som jag hade bokat tänker jag avboka. Jag har viktigare saker för mig, som att ta farväl av magen...