Ruvardag 11 är en vemodig dag. Jag tror inte att jag är gravid. Jag tror att jag skulle veta om det om jag vore det, att det på något sätt skulle kännas inom mig att undret skett. Igår hade jag små, små spottings och jag känner mig precis som jag brukar känna mig före mens. Fortfarande behöver inte heller det betyda någonting, det är först på fredag som vi med säkerhet vet hur det förhåller sig.
Jag märker att min man iakttar mig i smyg när jag klär av mig, som om han försökte se om det skulle synas några positiva tecken på min kropp redan i detta skede. Det gör det inte, de praktfulla brösten, som jag hade för några dagar sedan, har återgått till sitt vanliga, lite mera anspråkslösa, tillstånd.
4 år sedan
hej parlan,
SvaraRaderajag har last din blog sedan start (sag en lank pa familjeliv tror jag) och ville bara saga att jag uppskattar den mycket. ligger sjalv i startgroparna for forsta ivf forsok (aggplock nasta vecka) och haller tummarna for er.
varma halsningar
Tack, anonym. Din kommentar värmer! Hoppas att allt kommer att gå bra för er och att dina önskningar uppfylls!
SvaraRadera