I väntan på början

Man vill ju så gärna känna att man kan påverka sin situation åtminstone en aning, så jag slutade dricka kaffe för en vecka sedan och har tänkt hålla upp under hela behandlingen. Effekt eller inte, men jag tror att jag mår bättre av det. Åtminstone gör min hy och mage det, så varför inte alla reproduktionsorgan också, förutom makens förstås... Dem kan väl inte jag påverka så mycket, men min beslutsamhet tycktes inspirera honom så att han i alla fall har minskat sin väldigt rikliga kaffekonsumtion.

Dagens besök på kliniken firade jag ändå med... ja, just det, kaffe! En liten slurk efter den goda lunchen på jobbet kändes helt enkelt behövlig och jag ska ju ändå nedregleras först så det är läääänge tills äggen ska plockas ut. Det blir en lång process den här gången. Jag känner redan en viss otålighet. Har inhandlat sprayen färdigt (tack o lov har vi nu nått högkostnadstaket så det kändes så lyxigt att hämta ut den utan att behöva betala guld och gröna skogar...) och den väntar nu på att tas i bruk. Väldigt få tycks tro att jag kommer att bli ett hormonmonster, eller så försöker de bara trösta mig och sig själva... ;).

Det här blir troligen min sista IVF. Jag ska göra den så bra jag kan.