tisdag 29 september 2009

Spraydag 14 går mot sitt slut

Det är något med kliniken som triggar mina tårkanaler. Besöket gick bra, allt verkar vara som det ska, läkaren var vänlig och saklig, ändå blev jag ledsen. Det gick över efter en lunch och efter att jag luftat lite känslor för maken som var med. Jag kände att jag hade velat gråta, men jag skulle ju tillbaka till jobbet så jag kunde bara unna mig några få tårar innan jag "skärpte" mig. Kanske det är tanken på barn, eller möjligheten att det inte blir något, möjligheten att det blir, tanken på den nya rollen som förälder, osv som väcker mångbottnade känslor.

Imorgon får jag börja med sprutorna igen. Det betyder att sprayandet minskar till en puff på morgonen och en på kvällen och på kvällen lägger jag till ett stick med 150IE Puregon.

Jag är så tacksam att biverkningarna av Synarela-sprayen varit så skonsamma. Jag har ju nästan varit mera uppåt än vanligt. Kanske jag har fått något må-bra-hormon istället för det jag egentligen skulle få? ;)

3 kommentarer:

  1. Skönt att gråta ut lite innan sprutandet. Samla kraft! ;)

    Och jätteskönt att sprayandet inte varit så farligt. Har hört många jobbiga historier om sprayning, något som jag själv är glad över att ha sluppit.

    Håller tummarna för att allt ska gå jättebra med sprutorna!

    Kram

    SvaraRadera
  2. Vad skönt att du äntligen får börja med sprutorna, jag hoppas jag får det strax också.

    Jag ska lägga upp receptet ikväll, för det är värt att testa! :)

    Ha en bra dag,
    Kram

    SvaraRadera
  3. Ja, det är superskönt att få börja. Och kul att vi följs åt, hoppas som dig att vi får bra storlek och perfekt mängd. OCH varsitt plus såklart. :)

    Kram kram

    SvaraRadera