Imorgon ultraljud 2 och så får vi veta när äggplocket blir. Har bett min man komma med, fast han egentligen tycker att han inte gör så stor nytta där under ultraljudet. Men jag tror jag är lugnare om han är med, inte så spänd som senast, och så kan jag behöva någon som ser till att jag inte krockar med hyllor efteråt...
Badade bastu hos goda vänner igår. Min vän D, som själv gått igenom flera inseminationer och 3 IVF-försök, var på så gott humör. Jag har inte velat prata med henne om allt jag tänker och känner, har tänkt att hon kanske inte orkar. De har dessutom just ställt sig i adoptionskön och det har gjort att hennes sorg över ett efterlängtat barn som inte blev av kom i dagen med full kraft igen. Så igår frågade jag bara försiktigt vilka läkare de hade haft på kliniken när de gick där. Sedan styrde jag in på andra samtalsämnen.
Men imorse ringde denna trogna vän till mig och sade att hon finns till hands för mig närhelst jag vill eller behöver prata. Jag är tacksam.
4 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar