Ruvardag 13

Otroligt. Näst sista dagen av den två veckor långa ruvningen. Jag har tagit mig ända hit med bara en enda kväll som kändes riktigt risig (då när jag körde ut min man så att jag skulle få vara ensam). Otroligt att dagarna har gått så snabbt, att jag känt mig så oväntat i balans trots att jag sovit dåligt ganska många nätter. I natt drömde jag många och intensiva drömmar, om gamla kärlekar, och om min nuvarande också, om att ruvningen inte alls var över utan just skulle börja och jag skulle få ett embryo infört av en helt oerfaren läkare och rummet var fullt av folk och surr och jag grät av rädsla. Två tidigare nätter har jag drömt att jag var gravid. Imorgon får jag veta.